"Vad Emma beträffar, så gick hon inte till rätta med sig själv för att få veta om hon älskade honom. Kärleken, trodde hon, skulle komma plötsligt, med blixt och dunder - störta som en åskby från skyn ned över ens liv, virvla upp och rycka med sig alla ens önskningar som lösa blad och fylla varje vrå av ens hjärta. Hon visste inte, att regnet bildar små sjöar på husens terrasser, då rännorna är igenproppade, och hon skulle således ha invaggad sig i fullkomlig säkerhet, om hon inte plötsligt upptäckt en spricka i muren".